Familjen Annorlunda...
Min pappa brukar kalla osagt familjen Annorlunda...han tycker väl att vi är många... Fast allt är ju relativt, eller hur? De sista veckornas nätter har varit riktigt töliga... det går ju inte hålla på så här, Tilde sitter ihop med mig från kvällen till morgonen. Jag tror jag blir galen snart! Jag sover ju inte alls bra... och sen ska man ha kraft och energi, inte bara till sig själv, utan framförallt till barnen. Verkligheten, det vet ju alla som har barn, är inte alltid underbar och sockervaddsrosa. Lika sant som att kuratorns barn alltid är perfekta och lyckliga! ;) Så vissa dagar räknar jag både till 1 och 200! Och andra dagar hinner inte vettet med mig och jag snubblar över min egna dumheter och sjunker lågt! De dagarna hatar jag...men de får mig också att göra andra dagar bättre..
Idag när jag såg på tv4 Familjen Annorlunda kändes plötsligt ändå mitt liv rätt enkelt.. På ett skönt sätt. Jag beundrar verkligen de som väljer att skaffa många barn, att de orkar, att de har tiden och tålamodet.
Idag sa Wilma efter lunch "jag lill musa med Olliler" (jag vill mysa med Oliver). Hon gick in till soffan och efter några minuter sa Oliver " jag tror Wilma somnade"..
Och idag har Tilde Bus smakat på gröt för första gången, Oliver fotade. :)
Haha, jag vet vad du menar med att känna sig som familjen Annolunda :) Framför allt få höra att man ÄR familjen annolunda!
Tur att dom är så goa och söta (framför allt när dom sover :)) så man får ork till dom där "jobbig" stunderna!!
Njut av din föräldraledighet, min är slut om 4 dagar, och vart har dom här åren tagit vägen!?
Kram
Ja, Jenny, usch å fy vad fort det går!!!
Ja fy vad vissa dagar är jobbiga! Det där med att själv sjunka kändes skönt att läsa att man inte är ensam om...Fy vissa dagar orkar man ju inte men det är väl ingen ursäkt ändå. Mysig blogg med goa barn. Kram
